Då var det gjort, ett sista farväl att Lilltrollets pappa. Igår var urnsättningen, otroligt fint!

Faster L bar honom från kyrkan och fram till hans plats underklockringning, Faster L, Prästen, jag och Lilltrollet gick först. Väl framme vid platsen firar L ner honom i jorden, solen strålar på honom. Jag sätter ner Lilltrollet på marken, hon vinkar till honom, tar sedan ett steg och vill ner i hålet. Gråten sitter i halsen! Tar fram mitt brev som jag skrivit till dig på 2 A4 sidor, hade egentligen kunnat skriva en hel roman! Lägger ner de bredvid din urna, mina absolut sista ord. Hela denna grejen känns fortfarande helt overklig! Detta händer inte! Allt känns som en otroligt hemsk mardröm och jag går bara och väntar på att vakna upp ur den.

Du har besökt oss här hemma ett flertal gånger, saker har hänt som man vet inte bara kan hända av en vindpust m.m Du har även besökt mig i mina drömmar!

Jag vet att du alltid kommer att hålla ett vakande öga över Stella och såklart Alice!

Du är så saknad och så älskad! Vila i frid Robin Stattin