Tänk egentligen vad mycket människor det finns som vill förstöra för en och som blir glada när allt går åt helvete?! Vad har man gjort de människor egentligen?! Just de, ingenting! Varför är människor så onda egentligen?

Visst, jag kan oxå vara ond, MEN de är om människan i fråga har gjort mig ngt. Att bli glad när de går dåligt för en människa man varken känner eller vet ngt om, så fel! Att hysa agg mot en människa som har gjort en ngt är normalt, de är ju försvars mekanismen som sätter igång så fort någon försöker såra eller förstöra. Jag förstår inte hur vissa människor resonerar?! Visst jag har inte varit guds bästa barn och nej jag har inte varit snäll mot alla jag möt, MEN jag har ändra mig, jag har mognat. Men att vara över 30 och fortf tycka att de är okej att förstöra för någon man inte känner m.m är dock inte okej! Tex. Jag har ALDRIG önskat en annan människa döden eller hatat någon så mkt som när du sa som du sa. "När hon ringer om Stella så ta de med en nypa salt". Hur tänker man då egentligen? Eller tänker man överhuvutaget? Jag tycker personligen att de är ett påhopp både mot mig och Stella. Skulle jag ljuga om att min dotter var i fara? Skulle jag överdriva med att hon fick andnöd?! Bara säga de för att de var en kul grej?! NEJ! Stella är mitt allt och jag skyddar henne med mitt liv! Jag har ALDRIG älskat ngn så mkt som jag älskar henne! 

Att vara över 30 och ha egna barn men att säga "ta de med en nypa salt", hur funtad är man då?! Jag fattar verkligen inte! Någon själ där ute som kanske skulle kunna förklara detta för mig?! Eller är de så att bara jag tycker de är fel???!!!